29 oktober 2008,
jag älskar igår
när vi drog för gardinerna
och låtsades att ingen värld fanns
när du kysste mig på håret
och la armen om mina axlar
jag älskar igår
när solen eller regnet inte spelade roll
för det fanns ingenting
utanför våra fyra väggar
jag älskar igår
jag saknar idag.
melaniepersson.
26 oktober 2008,
kärlek är en säsongssyssla,
vår säsong är slut älskling.
24 oktober 2008,
du borde ta mig ner på jorden, älskling
låt mig inte sväva bland molnen med dig
jag blir bortskämd med din närhet
och vilsen utan dina kyssar
du borde nog ta mig ner på jorden
älskling, innan jag svävar iväg
om du gör det fort, gör det smärtfritt
kanske inte så många drömmar krossas
på vägen ner.
älskling, om du bara visste vad jag önskade.
melaniepersson.
16 oktober 2008,
när du skrattar är jag ganska säker på
att världen stannar upp
som om den tar ett extra andetag
eller bara fryser ögonblicket
bara för att få några millisekunder extra
eller så är det kanske bara min värld
som vacklar och hotar att rasa samman
eller sväva och kanske flyga iväg
fast jag är inte kär.
jag är absolut inte kär.
melaniepersson.
15 oktober 2008,
om det inte blåst närmare storm
blåst flera meter per sekund
och om inte regnet piskat mig i nacken
då hade det kanske inte varit okej
okej att hämnas havet allt som var fel
okej att sitta i genomblöt sand i en timme
på en röd båt i en halvtimme
och hämta andan på en träbänk
då kanske det inte varit okej att springa
tills lungorna skrek efter syre
tills jag inte riktigt såg om vägen svängde
vänster eller höger eller inte alls
men nu blåste det trots allt
ett tiotal meter per sekund
och regnet piskade hela världen just då
och det var nog havets fel trots allt.
och båten. sanden. bänken.
melaniepersson.
15 oktober 2008,
ingenting förutom himlen kan begränsa oss
kan stänga in oss, pressa ner oss
hålla oss tillbaka
ingenting förutom det oändliga
om mitt hjärta får slå i takt med ditt
och min pulsåder får pumpa i takt med din
så ska himlen bli det enda som får begränsa
som får stänga in och pressa ner
the sky will be our limit.
melaniepersson.
fotograf: melaniepersson.
14 oktober 2008,
för jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen
när du ser på mig sådär
om du vill att jag ska möta din blick
eller söka någon annans
tar du risken att jag drunknar i dina pupiller
och sedan aldrig mer tar mig upp
för att jag inte vill eller inte kan
eller ber du mig kanske heller
att respektera, acceptera, tolerera
det avstånd som skapats
efter fyrahundrasexton dagar och nätter
jag undrar vad du vill när du ser på mig sådär
och skapar högspänning i luften.
en dag är det bara vi.
melaniepersson.
12 oktober 2008,
Varje gång vi pratat förlorar jag fotfästet
Det är något speciellt med din röst när klockan slagit tolv
Du tar magin ifrån honom
Och får mina nerver att längta efter din hud
Jag är nog din trots allt
Innanför ett skadat skal är jag fortfarande fast
Jag är fast i ditt hjärtas rytm
Fast i dina veners flöde
Trots att hjärnan skriker nej
Och går upp i falsett
Säger; du har det bra nu, du har det bra nu!
Så fingrar jag ändå på fotografiet av ditt leende
Du har det bra nu, du har det bra nu
Har jag?
melaniepersson.