25 maj 2008,
(c) melaniepersson. du, jag och natten.
Vem hade kunnat tro att du,
du som fick mitt hjärta
att skena i sensommarnatten
några månader senare
skulle bli den som gjorde mig
till den lyckligaste i världen
Den kvällen då du dök upp
bland hundratals
och strålade starkare
än tusentals
Den kvällen jag åter mötte
dina ögon, ditt leende
och du orsakade tumult bland
fjärilarna under huden
När mina ögon helatiden sökte dig
och mina ben förlorade all stadga
när all min kroppsmassa
inte tycktes finna ro på längre avstånd
än en meter ifrån dig
Vem hade kunnat tro att du,
när du valde att vända tillbaka
och att jag, när jag valde att följa med
skulle kasta jorden ur sin bana
och slå gravitationen ur funktion
Den sensommarnatten
när allting utanför lokalen var mörkt
när jag gjorde allt jag kunde
för att få vara så nära dig som möjligt
Då satte du mitt hjärta ur spel
du fångade det djupaste jag hade
placerade lycka under min hud
och en längtan efter dig
som aldrig därefter slocknat.
melaniepersson.
21 maj 2008,
(c) melaniepersson. visst är det omöjligt.
Säg mig älskling, varför?
Varför släpper man något
som kan få en att skrika av lycka?
Varför går man från något
som fått en att le tio dagar i sträck?
Ge mig en bra anledning
så jag kan stilla
en hjärtslitande rastlösthet av saknad
Ge mig en bra anledning
så mitt hjärta kan hata igen
så min hjärna kan få vila en stund
och mina ögon kan tömmas på längtan
Nej, säg mig nu älskling.
Varför kämpade vi inte hårdare
för det vi kallade evigheten?
Varför kämpade vi inte längre
för det som skulle vara för alltid?
Är den hjärtskärande sanningen
för tung att bära
för kall att låtsas om
Är det så enkelt
så värdelöst
så meningslöst
så omöjligt
att kärlek aldrig existerade?
Säg mig älskling,
visst är det omöjligt?
melaniepersson.
21 maj 2008,
(c) melaniepersson. säg mig älskling, varför?
Jag skriver sagor om
hur underbart vi hade det
Om hur vi vaknade i lycka
och somnade i lycka
Om hur vi skrattade hela dagarna
och aldrig tröttnade
Och om stjärnorna utanför ditt fönster
och om stjärnorna i dina ögon
Och om hur du brukade säga att du
var lyckligast i världen som hade mig
och ja, du gjorde mig till den lyckligaste
med
Jag skriver om filten, musiken och oss
i trädgården
Om våra löften att aldrig lämna varandra
och aldrig släppa taget
Minns du hur det kändes
att vakna bredvid mig?
Minns du hur du brukade kyssa mig
och väcka mig?
Eller dagarna då vi aldrig gick upp?
Jag minns frukostarna
bland bomullslakan och kuddar av dun
Jag minns middagarna
bland stearinljus och kärlekskyssar
Men vad jag inte minns,
det man aldrig minns,
var orden som fick middagarna, frukostarna
och kyssarna
att plötsligt upphöra
Vad var det som gjorde
att jag aldrig mer
kommer ligga en heldag
bland dina bomullslakan
och lyssna på dina toner
bland gröna blad och grönare gräs?
Säg mig, älskling.
melaniepersson.
- - -
tack Linda och alla andra som kommenterat! Ni driver skrivarlusten framåt. <3
16 maj 2008,
(c) melaniepersson. efter att man smakat på orden.
Är det möjligt för ett förhållande
att rulla på
efter att man smakat på orden
Är det möjligt att se någon i ögonen
med ett leende
efter att tanken passerat hjärnan
Kan du se på mig nu
så som du brukade?
Kan du hålla min hand
med samma kraft som förut?
Kan du skratta med mig
som du gjorde häromdagen?
Är det möjligt att kyssas
med samma intensitet
efter att man provat uttalet
Är det möjligt att skratta
rakt ifrån hjärtat
när man förlorat en dröm
Jag förlorade min evighet
när du trängde in mig i ett hörn
Jag förlorade min framtidsdröm
när du krossade den med din
Jag förlorade tron på oövervinnlighet
när du begärde avstånd
Kan vi nu längta som förut
efter ett sådant nederlag
efter en sådan förlust
efter ett sådant bakslag?
melaniepersson.
14 maj 2008,
(c) melaniepersson. jag undrar, kommer du ihåg?
Jag tror inte riktigt jag la märke till omfamningen
Jag var alldeles för nära din hals
Jag var alldeles för fokuserad på att andas minnen
Med din halspulsåder mot min kind
Jag tror inte riktigt jag märkte något alls
Jag var så upptagen med att komma på
märket på ditt tvättmedel, din parfym
och ditt schampoo
Det var som om tid och rum försvann
Marken gav vika, havet rullade undan
och himlen öppnade sig
Och jag kunde inte minnas namnet
på din parfym
Och din halspulsåder slog i takt
med mitt hjärta
Jag tror inte jag någonsin ville släppa
Jag tror inte jag någonsin ville ta ett steg
De gula skyltarna räknade ner för fort
Jag var inte redo när den sista dök upp
Jag hade ännu inte kommit på
vad det var det stod på schampooflaskan
på badkarskanten
Och jag kunde verkligen inte minnas
annat än att korken var röd.
melaniepersson.
12 maj 2008,
(c) melaniepersson. du är det man bara drömmer om.
det bästa jag vet
är när du dyker upp
någon gång vid tolv
endast för en kyss
eller när du ringer
någon gång vid elva
för att höra min röst
en stund innan natten
och när du säger
att du saknar mig
helt spontant
och att du tycker om
att se på mig
lite då och då
för du är en vacker plats
att vila ögonen på.
melaniepersson.
8 maj 2008,
(c) melaniepersson. innan allting tar slut.
Jag vill att du ska vända dig om
en extra gång
innan du försvinner runt hörnet
Jag vill att du ska klämma min hand
en gång mer än nödvändigt
innan vi går åt vars ett håll
Jag vill att du ska dra täcket närmare
åtminstone några nätter
för att du saknar min värme
Jag vill att du ska kyssa mig
en gång mer än jag ber om
innan du vänder om och går
För jag vill känna
hur det känns
att leva i kärlek på riktigt
Och jag vill känna
hur det känns
att aldrig behöva släppa.
melaniepersson.