m.p.

(c) melaniepersson. det är så svårt att balansera mellan trygghet och panik.

känslan när din arm glider in mellan bomullslakan och skulderblad

för att kupa sig om min axel och sedan mjukt dra mig närmare tryggheten

när du blir tyst i flera minuter för att sedan säga att du tycker om att se på mig

din blick, ditt leende, din värme man möts av mornarna i din säng

när du fångar mig i din famn och låter mig lyssna på dina andetag

med min kind mot ditt bröst, med mitt öra mot dina hjärtslag

när du stryker håret från mitt ansikte och varsamt lägger det bakom örat

på ett sätt som får mitt hjärta att slå snabbare och mina stämband att snärja sig

känslan när man ser dig hundratals meter bort och tiden kan inte gå saktare

innan man hinner fram, hinner in i din famn, hinner fram till din närhet

säg att du saknar mig när jag stänger dörren

säg att du saknar mig när vädret är grått

säg att du saknar mig när solen strålar varmt

säg att du saknar mig när du vaknar i mörker

säg att du saknar mig när sängen är kall och tom

säg att du alltid kommer sakna mig

och säg att du aldrig kommer sluta räkna hjärtslag.

melaniepersson.
10-03-08