5 januari 2008,
jag skulle ge vad som helst för dig i natt,
en berättelse om vår morgon.
när dagen grydde och morgonen letade sig in genom fönstret
låg gårdagens utstyrsel som prydnader i högar
och golvet täcktes fortfarande av steg från nakna fötter
men kvar i trassliga lakan låg de som skapat detta kaos
med brännheta kroppar som ännu inte tappat sin magi
och två ögonpar blickade mot nerdragna persienner
som skulle fungera som en mur mot omvärlden
vi skulle leva föralltid i vår skyddade värld av bomullstyg
så vi lät morgonsolen lysa in och värma nakna kroppar
sen fick tiden passera såsom dagar blir till nätter
och genom persiennerna såg vi solen sjunka ner i väster
men inte ens mörkret kunde bleka våra stora drömmar
så när gyllene solsken övergick i himmelsblått månsken
låg vi kvar och i vinden från fönstret blev iskalla snöflingor
till nysmälta droppar som pärlades på ditt bröst
och i skenet från julstjärnan kunde de liknas vid kristaller
det var en morgon som denna då det började
bland morgontrassliga lakan i en säng på enochfyrtio
den iskalla morgonvinden drog in genom fönstret
och rörde om i känslor som ännu svärmade på ytan
som ännu inte intagit ungdomshjärtan med sin våldsamhet.
melaniepersson.