12 april 2008,
(c) melaniepersson. om en otrohet ni alla kände till.
Du borde kanske samlat dina bevis lite bättre
I en blå box med nyckel och lås
Så jag aldrig funnit dina hemligheter
Du skulle städat upp efter dina misstag
inte suttit i parken alldeles för nära
henne
Du skulle aldrig låtit den ligga framme
Inkorgen, bara ett par knapptryck bort
Det var smygande, tassande
när du klev in bakom låsta dörrar och
lämnade den framme
med mig
Vi kunde levt lyckliga föralltid
Om vi inte snubblat genom isen
i vår desperata jakt på perfektionism
Du skulle aldrig lett så avslöjande
varje gång dina blickar blev besvara
av henne
melaniepersson.
Kommentarer
Trackback